söndag 12 december 2010

Tunbergers JAS-besvär

Jag finner det en smula lustigt hur en människa kan anklaga ett tekniskt system för brister som människor har beslutat om. Tunberger beklagar sig över att responsen på hans inlägg fokuserar på tekniken i stället för hans hjärtefråga organisationen.

Jag skulle inte med gott samvete kunna säga att JA37 beväpnad endast med Sidewinderrobot skulle vara slagkraftigare än JAS39 beväpnad med IRIS-T, hjälmsikten och AMRAAM/Meteor. Nu hävdar Tunberger emellertid detta och som grund för det så hävdar han STRIL och Basorganisation. Nu hävdar jag emellertid att Strilsystemet ökat i förmåga med JAS39 jämfört med RRGC för JA37 även om antalet ledningsplatser reducerats något. Visserligen säger Tunberger att man skulle köpa in vapen till JA37 för att flygplanet skulle kunna visa tänderna men då kostar det integration och det kan endast tillverkaren göra. Skulle vi för resonemangets skull säga att vi avbryter JAS-projektet vid Delserie 1 så har vi varit tvungen att betala för utvecklingen av flygplanet eller menar Tunberger att vi visste att det framtida flygplanbehovet var en lögn? Men oavsett om vi tagit leverans av JAS eller inte så måste vi ha flygplanstillverkaren eller någon annan som kan ta tillverkaransvaret med oss för att kunna flyga flygplanet och framför allt om vi vill kunna implementera nya vapen och förmågor.

Så nya vapen, alltså till och börja med så skulle AMRAAM in på flygmaskinen. Här måste avioniken i flygplanet kunna hantera datatrafik till och från robotarna som hänger på flygmaskinen. Tillverkaren sitter med kunskapen om systemen och räcker det med en mjukvaruförändring eller måste det in andra burkar? Att gå från Rb71 Skyflash till Rb99 AMRAAM så innebär det i JA37 att det måste in minst en burk till för att klara av integrationen. Sedan måste vi byta andra burkar såsom centraldatorn så att man kan övervaka och styra AMRAAM.

Då går vi över till IRIS-T och här kan vi direkt se att för att flygplanet inte taktiskt skall bli pucktvåa måste vi ha hjälmsikte. Att integrera hjälmsikte i JA37 innebär ytterligare burkar och integration mot presentationssystem och beväpningssystem. Alltså fler burkar som vi måste hitta plats för och vi måste förmodligen byta ut presentationssystemet helt. För att integrera IRIS-T så blir det ytterligare en burk i flygplanet och mer att programmera i Centraldatorn.

Om vi ytterligare vill accentuera den internationella rollen bör vi implementera Länk16 för att flygplanet skall kunna vara riktigt interoperabel. Nu går vi in på kommunikationssystemet och dess integration mot presentationssystemet och centraldatorn.

Över tiden kommer navigationssystemet i JA37 att bli omodernt med sina mekaniska gyron och vi måste ersätta det med modernare system.

Vi ser alltså att bara hålla flygplanet up to date i jaktrollen kostar en hel del resurser i rent arbete men tillverkaren måste fortleva för att vi skall kunna flyga, alltså blir det ännu dyrare att genomföra dessa fram till att Viggensystemet skrotas helt och då ersätta det med ett utländskt system.

Att flyga två typer och vidmakthålla en separat jakt och en separat attack/spaningsversion kommer att bli dyrt. Vi hade 149 tillverkade JA37, ett tjugotal tillverkade fotospaningsmaskiner och 17 st levererade skolkärror. Vi ser alltså att vi har ungefär 170 maskiner att vinka på. Man kunde uppgradera JA till att bära attacklast så AJ-typen blir onödig. 329 stycken fpl37 levererades och jag tvivlar på att vi skulle behöva så många nu. Tittar vi på våra grannar så klarar man sig med runt 60 flygplan men med tanke på vårt långa land, flygplanets begränsade förmåga att bära bränsle så kanske vi måste upp till hundra stycken i divisionstjänst. Ett ytterligare antal behövs för att klara teknisk och taktisk utveckling samt utbildning så säg att vi behöver 140 maskiner nu. Hur gör vi då för att klara ekonomin att driva dessa maskiner? En lösning kan vara att modifiera SK och SF.maskinerna att dela avionik med JA så håller vi bara motorn som skiljande mellan typerna.

Det här är alltså Johan Tunbergers förslag. Ett kraftfullt industristöd för att vi överhuvudtaget skall kunna det flygplan han förespråkar att vi nu skall flyga. Jag ser inte hur detta skall kunna bli billigare än dagens lösning med JAS.

Varför har då kostnaderna drivit iväg med JAS? En fråga lika berättigad som intressant. Inriktningen var att ersätta flygplan 37 med flygplan 39 i storleksordningen 1:1. Kriterierna var att prestanda och lastförmåga skulle vara oförändrade eller bättre men storleken skulle ned till 60 % av Flygplan 37:s storlek och driftskostnaden skulle vara hälften av flygplan 37. Så långt allt väl med tanke på att det här var i början på 1980-talet, den sista vågen av det kalla kriget började bygga upp. Sovjetunionen började på att fälttesta sina nya flygplan MiG-29 och Su27. Flygplan med prestanda som skulle kunna äta JA37 i en munsbit. Det var då vi fick JAS39 A/B, ett flygplan med vansinnigt lägre bränsleförbrukning än tidigare JA37, ett flygplan som kunde bära samma last som det, men en faktor 1,4, större flygplan 37, ett flygplan med samma eller bättre prestanda i stridsledning och länkförmåga. Vi fick ett flygplan som enkelt kunde uppgraderas och vidmakthållas utan kravet på att integrera extra anpassningsenheter för nya vapen, ett enhetsflygplan med samma presentationsutrustning oavsett om rollen var jakt, attack eller spaning. Vi fick ett flygplan där skolflygplanen har taktisk förmåga, vilket vi tidigare saknat i flygvapnet.

Men vad hände? Jo Berlinmuren föll med dunder och brak strax efter att flygplanet börjat flyga, när provflygningar fick upp farten så föll Sovjetunionen samman och efterlämnade ett vakuum som ingen visste vad som skulle fylla i dess ställe och delserie två av JAS beställdes. Samtidigt inträffade en ekonomisk kris som ledde till avvecklingen av två flygflottiljer

När det var definitivt att Sovjetunionen var död och begraven stoppade man utbyggnaden av Bas 90 och avvecklade F15 i Söderhamn. Kvar fanns 6 flygflottiljer som skall ha flygplan. Ett behov av 192 flygplan finns för krigsorganisationen och vi måste ha ytterligare flygplan till utveckling och utbildning. Men vid sekelskiftet öppnade man Pandoras ask och pekade ut att försvarsmaktens framtid inte är nationellt försvar utan Sverige försvaras utomlands i samarbete med andra. Nu spårade flygplanutvecklingen ut totalt kostnadsmässigt.

De flygplan vi redan har beställt är byggda mer eller mindre för svenskt klimat, varken vidrigt varmt eller någon luftfuktighet att tala om. Skall vi då utomlands så är risken stor att vi måste operera i klimat som innebär att i flygplanet ingående apparater överhettas och vi har korrosionsrisken där aluminiumet inne i flygplanet riskerar att korrodera till oigenkännlighet. Det här svarade SAAB snabbt på, nu kunde man lämna offerter på flygplan som det svenska flygvapnet måste operera på uppdrag av riksdagen. Tidigare flygplansaffären såsom Eurofighter Viggen stupade på att det fanns ingen trovärdighet i offerterna det fanns ingen tidigare operatör av flygplanen. En av de politiska målsättningarna med JAS-projektet var också att sälja flygplanet utomlands.

Nu påbörjas en intressant växelverkan mellan SAAB, Flygvapnet/FMV och riksdagen. SAAB förklarar vad ett flygplan behöver för att kunna sälja internationellt och Riksdagen ålägger FMV att köpa och Flygvapnet att driva flygplanet. Riksdagen ålägger till och Flygvapnet att åka på övningar utomlands trots att flygvapnet tackat nej till delta då man anser att kostnaden överstiger nyttan av övningsutbytet. I Försvarsbeslut efter Försvarsbeslut minskar den nationella förmågan till försvar genom avvecklingen av flygbaser. Att påstå att avvecklingen av våra flygbaser initieras för att bekosta JAS är vågat, med tanke på ”Långtbortistandoktrinen” skulle jag snarare vara förvånad över att vi skulle ha behållit ett tiotal baser ute i landet utöver flygflottiljerna. För att uppfylla ”Långtbortistandoktrinen” kan vi inte ha ett exklusivt nationellt stridsledningssystem utan måste övergå till vad våra kompisar i NATO har för system. Vidare har vi övergett våra RRGC i tidigare Stril60 och gått över till fortifikatoriskt skyddade StriC och LedE ovan jord på flottiljerna. Det har inte inneburit någon nedmontering av STRIL som Johan Tunberger påstår det som har hänt är att för att vi skall kunna vara interoperabla med andra stater så har vi släppt in Länk 16. Flygplanets beväpning måste också anpassas till vad som erbjuds internationellt och är gångbart i Afghanistan, Sudan, m.fl. Skulle vi flugit Viggen så blir inte det billigare om man har gått igenom flygplanet och klimatanpassat det samtidigt som man modifierat in lufttankningsförmåga.

Tunberger påstår att ett alternativ är att köpa F18 eller JSF och då underlätta att kunna ge och ta emot hjälp. Till och börja med så är då fortfarande hänvisad till Länk16, vi slipper själva utveckla flygplan och kan leja bort utbildningen. Vad Tunberger missar är att svenska staten har ett åtagande gentemot de andra köparna av flygplanet. Sverige skall alltså tekniskt och taktiskt utveckla flygplanet samt utbilda de andra köparnas personal men vi skall flyga ett helt annat plan själva

Krig är en materialsport och Viggen föreslår inte långt även om vi skulle lagt ned mycket pengar på att modifiera flygplanet så skulle det inte räcka och vi måste ändå se till att tillverkaren lever så det innebär ännu mer pengar i kvarnen. Men skulle vi ha nöjt oss med JAS 39A/B så har vi haft ett Viggen i miniatyr med driftskostnader i miniatyr. Vi har arvet av att beställda flygplan och vi har våra exportåttaganden. Tunberger kan klaga hur mycket han vill om att JAS är dyrt, alternativet Viggen är mycket sämre och lika dyrt.

J.K Nilsson

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vänta nu. Om du ska jämföra så får du väl ändå jämföra JA37 i dess senaste version (JA37Di) med de versioner av JAS39 och beväpning som vi har idag.
IRIS-T, Meteor och HMD är fortfarande framtid, inte så avlägsen men ändock framtid.

Flera Rrgc skulle ju ersatts av StriC. Att så inte skett utan att de antingen lagts ner eller flyttats ovan jord är inget annat än en neddragning av förmåga. Hur man än räknar är 2 StriC mindre än 6 StriC.

Att jämföra teknisk nivå för 20 år sedan med dagens blir ju bara tokigt. Oavsett vilket så hade ju en viss teknisk utveckling skett under tiden.

Bevisligen gick det att integrera Rb99 på JA37, liksom motmedel och maskinerna funkade med StriC.

J.K Nilsson sa...

Jag avsåg inte att jämföra utan jag försökte beskriva vad som måste göras med Jaktviggen om vi inte skulle ha utvecklat JAS. AMRAAM var integrerad i JA37 i Di-modden men Di-modden var en modifiering för att JA37 skulle passa i ett flygvapen med JAS och såvitt jag vet så använde man RRGC som interface för att leda dom även om ledningsplatserna kan ha varit i LedE. Motmedel ja, i C-modden tillkom Boy 401, fackelmagasin med rudimentär fackelförmåga och i Di-modd tillkom möjlighet att bära BOL-remsor i lavetten till Robot 74 fast då bara i robotblaken.

Vad jag vet så flyger JAS C/D med Iris-T, Hjälmsiktet kommer om något år, Meteor är mer eller mindre integrerad i JAS då det är det flygplanet som är mest använt i utprovningen av Roboten och den kommer till Flygvapnet i nästa editionslyft.

I StriC kan du leda flygplan över hela Sverige, det kunde du inte tidigare Stril60. Viss länkförmåga att se bilder fanns men du hade på långt när inte den funktionaliteten vi har nu. Det betyder att vi bara behöver ett mindre antal anläggningar för att leda de fyra divisionerna vi har i dag. I Fb00 så skulle vi ha ett StriC krigsorganiserat, vilket är med god marginal före kostnadsexcesserna som JAS har haft men som gott och väl kan förklaras av "långtbortistandoktrinen".

Men det är inte jag som jämför den tekniska nivån på 20 år. Det är Tunberger som påstår att den tekniska utvecklingen inte kan förklara minskningen av Stril-resurser.

J.K Nilsson